Igår när jag och angelina blev lämnade ensamma inför stängningen så skulle jag byta ketchup i matsalen. Den håller rätt länge så det är ingenting man gör varje dag direkt. Men igår tog den slut och det blev min uppgift. Där satt jag hukad i matsalen med huvudet i skåpet och försökte klura ut hur jag skulle bära mig åt och rabblade upp hennes beskrivningar för mig själv. "Ställ den så, tryck där, håll för där, dra åt där och gör du inte så.." så var det ketchup över hela mina armar, i hela skåpet och på golvet. Jag skrek på Angie falangie jättehögt och jättelänge och så ramlar det in en sisådär 15 gäster.. De tittade på mig och tänkte nog att jag var Så ung, För ung för att lämna detta liv. Men det är bara ketchup sa jag och fnissade såfort jag tänkte på hur kvällen skulle sluta.